På söndagen den 26/10 såg jag att magen sjunkit lite och misstänkte att något snart skulle ske. Hjärtrud låg och vilade mycket och såg lite frånvarande ut, kanske hade hon lite lätta förvärkar? Hon ville gärna att jag skulle ligga brevid henne på sängen och klappa henne på magen långa stunder.
Måndag den 27/10 var Hjärtrud än mer kontaktsökande. Hon visade tydligt att hon ville vara med mig i vårt sovrum/arbetsrum. Där skulle hon ligga i en tvättpåse (ni vet en sån där blå ikeapåse med handdukar i). Hon låg och kurrade och ville åter igen att jag skulle klappa henne på magen. Jag var helt säker på att nu var det snart dags men det gick långsamt framåt. På natten vågade jag inte riktigt gå och sova men till slut sov jag brevid henne i soffan. Var rädd att hon skulle föda och att jag inte skulle märka något, men nej vaknade nästa morgon utan att något skett under natten.
Tisdag den 28/10 började det hända lite mer. Hjärtrud började tvätta sig mer frekvent, visar tydligt att hon vill ha mig nära och jamar lite då och då. Förstod att nu började det närma sig.
06:52 ser jag den första krystvärken och 07:40 skymtar en fosterblåsa. 07:50 ser jag att det i vår vanliga tur är en svans och ett par fötter som kikar fram (kattungar kan komma både med huvudet och med bakdelen först men de som kommer med baken/fötterna först kan vara jobbigare att föda fram). 07:53 gick vattnet på den första fosterblåsan och snart har Hjätrud krystat ut den typ halvvägs. Här börjar hon få panik och hoppar upp på skrivbordet och klämmer ner sig i en pappkartong jag har ställt i fönstret där katterna brukar sitta och kika ut när jag jobbar och krystar där ut bebisen i sin helhet. Så där fick hon ligga en stund och tvätta den innan jag försiktigt flyttade henne och bebis ner i bolådan på marken. Bebisen var lite medtagen så hjälpte till att gnugga den runt ansiktet med en liten handduk för att den skulle komma igång lite mer. Efter en snabb besiktning visade det sig att första bebisen var en colourpoint hane på 97 gram.
Lugnet lade sig i bolådan en stund och Hjärtrud låg och gullade med sin nyfödda bebis. Lillen hittade en tutte och började snutta så fint. 09:0 börjar hon få krystvärkar igen och ut slinker som ingenting en liten blå/lila hane på 88 gram. Han är pigg redan från start och hittar snabbt till en tutte och suger tag även han.
Ytterligare en timme går (nej hon är ingen snabbföderska denna dam) och den blir lite av en repris på nummer 1. Hon flyger upp på skrivbordet och står sedan där förvirrad eftersom jag tagit bort den kartong som stöd i fönstret eftersom den blivit lite besudlad efter födseln som skett däri. Snabbt lade jag tillbaks lådan i fönstret varvid hon resolut gick dit och klämde ut bebis nummer 3 som även han var en colourpoint hane. Triss i grabbar alltså! Precis som med nummer 1 fick hon tvätta rent den lille i lugn och ro och sedan flyttade jag ner dem till bolådan där syskonen väntade. Det tog någon timme innan jag kom på att väga denna bebis och han vägde då efter att redan hunnit med en premiärslurk hos mamma 101 gram.
Efter detta väntade vi en stund för att se om det skulle bli någon mer bebis men allt var lugnt så jag bäddade rent i bolådan och lade alla handdukar i tvätten. Detta är Hjärtruds tredje kull med tre småttingar. Lite lustigt att det faller sig så, tre verkar vara hennes ”nummer” 🙂
Eftersom alla barn fått namnge varsin kull har jag lovat min man att han ska få hitta på namn till denna kull, återstår att se vad han hittar på.
